Tagg: rykteshantering (Sida 1 av 3)

Rykteshantering – Har Wikipedia rätten att döma en person i evighet?


Gerillaskeptiker-WikipediaDEBATT. Flera myndigheter, partier och företag har friserat bilden av sig själva på Wikipedia. Försäkringskassan ändrade sin sida efter att generaldirektörens Twitter­inlägg hamnat i det digitala uppslagsverket och Tillväxtverket tonade ned avslöjandet om en vidlyftig representation, skriver DN idag i artikeln ”Myndigheter censurerar Wikipediatexter”.

DN skriver nämner hur texter om individer städats och att IP:nr avslöjar att myndighetspersoner varit inne och redigerat bort negativa texter. Försäkringskassan nämns.

Helena Esscher som är presschef på Försäkringskassan, bekräftar att ändringen gjorts i samråd med den person som fått sin Wikipedia-sida ändrad.

Poängen med Wikipedia är ju att många personer ska vara inne och redigera. Man rättar varandra och försöker balansera det genom att många är inne. Är det grejor man känner är felvinklade så måste man ju känna att man kan gå in och ha synpunkter på detta, säger Helena Esscher till DN.

Einar Spetz som är Wikipedias svenska representant, säger till DN att det har blivit ett växande problem med före­tag och myndigheter som redigerar sina egna sidor.

Perspektiv

  • Allmänhetens rätt till information av allmänt intresse om tex myndighetspersoner, företagsledare, ”viktiga” beslutsfattare och offentliga personer.
  • Individens rätt till att det som hänt beskrivs på ett korrekt sätt i Wikipedia. Rätten att bli korrekt citerad etc.
  • Individens rätt att inte förbli dömd av texter på internet i evighet, i synnerhet om individen straffats och därmed sonat sitt brott och sannolikt lärt sig av sina misstag. (Här tänker Google tvärtom).

Har en individ med ett dåligt rykte, men som bättrat sig, rätten till ett bättre rykte även på Wikipedia?

Alla individer har rimligen rätten att förbättra sitt rykte på Wikipedia. Denne har även rätten att få extern hjälp med rykteshantering om det är för svårt att själv korrigera desinformation. Kombinationen Google och Wikipedia kan vara förödande för en individ om denne på ett omänskligt sätt brännmärks resten av sitt liv och till och med efter döden riskerar att framstå på ett alltför negativt sätt inför vänner, familj och släktingar.

Frågor som är obesvarade i debatten om Wikipedia och individen:

  • Vilken administratör eller skribent på Wikipedia har rätten till sista ordet?
  • Varför får inte individer skriva om sig själva på Wikipedia? Hur kan person A som är Wikipedia-administratör ha samma insyn i person B:s liv om Wikipedia-posten handlar om B?
  • Kan Wikipedia definitivt lösa problemet med vilseledande Wikipedia-administratörer som kontrollerar de poster i uppslagsverket som är ideologiskt, ekonomiskt och politiskt laddade?
  • Har Wikipedia som organisation överhuvudtaget förmågan att urskilja och avvisa vilseledande Wikipedia-administratörer. Betänk att dessa falska administratörer ideligen stänger av personer som försöker korrigera felaktigheter i posterna. Falska administratörer försöker på det viset utöva kontroll över den sista gällande redigeringen.
  • Om en individ som begått ett brott och straffats för det och sedan omskrivs på Wikipedia (på ett korrekt sätt), hur länge ska det lösta brottet känneteckna individen i uppslagsverket? För alltid? Om Wikipedia ska innehålla evig korrekt information, är det då inte rimligt att den aktuella individen får publicera sin version (som inte får redigeras av någon annan) i Wikipedia?

Diskutera gärna dessa frågeställningar i kommentarsfältet nedan.

Text: Torbjörn Sassersson


Relaterat

Gerillaskepticism på Wikipedia – Hur faktaposter förvanskas för att folkbilda ”rätt”

250 redaktörer på Wikipedia har blockerats pga misstanke om falsk redigering

Betalda spökskrivare på Wikipedia

Vetapedia hjälper till när Wikipedia blivit för vilseledande

12 åtgärder för att neutralisera falska rykten


Rykteshantering med hjälp av SEO ett allt mer krävande arbete

SEO rykteshanteringAndreas Myrin-Wallenberg skriver för Marknadsbarometern.se om det nya mer krävande SEO-läget som uppstod under våren 2014. Sökmotoroptimering har blivit allt mer komplext än tidigare. Många inom SEO och rykteshantering har gjort samma iakttagelser.

SEO-experten eller rykteshanteraren på webben måste idag ha en bättre översikt på den digitala marknadsföringen för att verkligen lyckas ranka upp ord, fraser, personnamn, företagsnamn, varumärken och begrepp till bättre positioner.

Rykteshantering.nu sammanfattar några av Myrin-Wallenbergs observationer och råd.

Synonymer och associationsord
Det är nu viktigt att behärska det svenska språket som att i texten använda synonymer och ett nyanserat språk. Möjligheten finns att skapa hög indexering på flera besläktade ord. Associera sedan sidor med varandra och de kan hjälpa varandra upp.

Jämn uppdateringsfrekvens och låt inlänkar ”regna in” naturligt
Realtidsindexering blir bättre och resultatet av SEO-arbetet visar sig redan efter någon dag. Lägg inte upp ett stort antal inlänkar eller inlägg på bloggen/sajten på en gång. Kanske inte heller posta på exakt samma klockslag. Låt uppdateringarna och länkandet ske organiskt.

Skapa innehåll med passion
Producera inte mekaniskt innehåll. Ta hänsyn till läsarna, vad de vill läsa om.

Ålder på bloggen eller sajten
Google ger allt mer tyngd till äldre sajter och bloggar. Flytta inte innehåll genom att skapa nya URL:er. Allt som flyttas som är av ålder sänker sajtens pondus inför Google.

Språk
Språkstödet har fått större betydelse  för rankningen, alltså att sajten bär fler språk med hänsyn till internationalisering av innehållet på nätet.

Bli bra på ett eller några få ämnen
Länkspammade sajter kan besegras med ett kunnigt och fokuserat innehåll. Blir bra på ett eller några få ämnen.

Källa: SEO i en allt mer komplexare värld för SEO-specialisten

Rykteshantering – Neanderthalare inte alls mer korkade än Homo sapiens

Neanderthal och Homo Sapiens

Föreställningen att Neanderthalare var korkade har ingen vetenskaplig grund, enligt nya rön. Forskare som studerat lämningar kan inte hitta bevis på dumhet. Kanske anledningen till den förändrade attityden började med DNA-evidens från 2010 som visar att Neanderthalarna ”försvann” för att de mixades med Homo sapiens, den moderna människan.

Text och foto: Torbjörn Sassersson

Den senkomna rykteshanteringen av Neanderthalarna kan alltså ha att göra med att vi delvis är dem och den kollektiva uppfattningen är att vi vill vara smarta. Kan vetenskapen vara så fåfäng? Ja, tydligen. I januari 2014 skrev SVT i en artikel att minst 20% av den moderna människans DNA-uppsättning består av neanderthal-gener.

”När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neandertalarens totala genom som finns i nu levande människor”, sa Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig till SVT.

År 2010 skrev National Geographic i artikeln: ”Neanderthals, Humans Interbred—First Solid DNA Evidence” att den moderna människan idag har 1-4% neanderthal-gener i kroppen. Idag anser forskarna alltså att det kan handla om 20-30% eller mer!

Nu brinner det i knutarna. Rykteshanteringen är i full sving för att rädda Homo sapiens rykte (snarare än Neanderthalarnas) och senast igår skrev The Guardian: ”Neanderthals were not less intelligent than modern humans, scientists find”.

Tidningen fortsätter med att konstatera:

”They said scientists had fuelled the impression of Neanderthals being less than gifted in scores of theories that purport to explain why the Neanderthals died out while supposedly superior modern humans survived.”

The Guardian skriver att mängder av vetenskapliga teorier publicerats som förklarar Neanderthalarnas försvinnande med att de måste ha varit mer ”oskickliga”. Det finns dock ett annat sätt att se på detta och den innebär att Neanderthalarna helt enkelt inte alls var mer korkade än den moderna människan.

Text och foto: Torbjörn Sassersson

Nina Dahlberg

Second Opinion skriver om upprättelse efter att tidningar spridit felaktiga rykten

Nina DahlbergRYKTESHANTERING. När en tidning fälls för att ha brutit mot god publicistisk sed måste tidningen offentliggöra klandret i sin papperstidning. Second Opinion har frågat två anmälare som nyligen legat bakom fällningar i Pressens Opinionsnämnd, PON, hur de upplevde processen och huruvida de upplever att de fått upprättelse i och med att publiceringarna mot dem har klandrats, skriver Nina-Dahlberg.

Läs mer

Johan Ripås får rykteshantering av Alex Schulman och Nikke Lindqvist

Rykteshantering  på Johan Ripås

DEBATT: SEO:aren Nikke Lindqvist sammanställer mycket väl grunderna för hur man tar kontrollen över sitt namn på nätet i artikel ”Ta konrollen på nätet – så gör du som Johan Ripås”. SVT-producenten Johan Ripås är Nikkes demonstrationsobjekt och resultatet av några månaders arbete presenterades i dokumentären ”Du är googlad” som premiärsändes den 22 mars 2012.

När dokumentären spelades in hade Johan Ripås en svag nätnärvaro och ett mycket dåligt sökresultat. Alex Schulmans artikel ”En dag ska jag ge Johan Ripås sparken” låg mycket högt, men är nu helt borta från nätet. Adressen där artikeln låg är tom. Schulman har helt enkelt tagit ned den förutom en andra artikel som han lät ligga upp endast något dygn. Tydligen har Ripås och Schulman kommit överens.

Emanuel Karlsten, konsult inom sociala medier, skrev den 19 mars artikeln ”Dokumentär får Alex Schulman att radera blogginlägg om SVT-journalist” som avhandlar den andra artikeln. Nu har alltså Schulman raderat en till av sina två artiklar om Ripås.

Rykteshantering SchulmanSjälvklart ska jag själv medverka till att städa Johan Ripås rykte på nätet så frågan blev om jag helt ska ta ner artikeln ”Johan Ripås film fick nästan Alex Schulman sparkad” som innehåller en intervju med Alex Schulman eller om jag bara ska ändra rubriken och nedtona den ur SEO-perspektiv. Tanken med den intervjun var att den skulle matchas med en likvärdig intervju med Johan Ripås.

Ripås har inte besvarat min förfrågan så jag antar att Ripås inte är intresserad. Jag misstänker ändå att effekten av min intervju blev att rensa i denna konflikt mellan Ripås och Schulman.

Mitt beslut blir helt enkelt att ta parti för fredstillståndet mellan Ripås och Schulman och jag avmagnetiserar därför SEO-effekten på sökbegreppet ”johan ripås” i artikeln ”Johan Ripås film fick nästan Alex Schulman sparkad”. Artikeln får nu en helt ny rubrik nämligen: ”Dokumentärfilm fick nästan Alex Schulman sparkad”.

I framtiden kanske jag bör radera den helt. Ripås/Schulman kan alltid samkontakta mig om det är angeläget. Det är upp till er.

Debattext: Torbjörn Sassersson

 

Johan Ripås huvudperson i dokumentären ”Du är googlad”

Det började 2009. Alex Schulman skrev i sin blogg av sig mot TV-producenten Johan Ripås (JR). Schulman var förbaskad för en dokumentär som Ripås producerat. Schulman hade framställts som drogliberal. Blogginlägget satte sig som en cementklump som träff nr 2 på Google vid sökning på hans namn.

Text: Torbjörn Sassersson, Rykteshantering.nu

Det ligger en förväntan i luften, skriver SEO-specialisten Nikke Lindqvist. Den 22 mars kl 20:00 2012 sänder SVT2 och ”Dokument Inifrån” dokumentären ”Du är googlad”. Filmen tar upp fallet med dokumentärfilmaren Johan Ripås som själv medverkar och får stå som exempel på ett besvärligt SEO-fall på grund av Schulmans blogginlägg och ett annat.

Lindqvist fick 2011 uppdraget att förbättra JR resultat men för varje dag som premiären närmar sig ger sig allt fler SEO-konsulter och andra från hela riket in leken och skriver om JR. En del länkar till Schulmans blogginlägg om JR. Så den 16 mars 2012 var plötsligt Alex Schulmans blogginlägg som bortblåst – om än tillfälligt – efter att ha legat stabilt i flera år som sökträff nr 2.

Alex Schulman ville bara ha en förklaring

Jag ställde några frågor till Alex Schulman om hur han idag ser på sitt blogginlägg från 2009 och vad han känner för JR.

Du skrev den 1 okt 2009 i ett blogginlägg av din ilska mot JR för TV-inslaget där du framställdes som om du gillade droger. Ditt blogginlägg om JR toppade resultatet på Google när man sökte på hans namn.

Känner du att du ångrar det så här efteråt, du ägde ju hans namn under lång tid?

Alex Schulman
– Nej, inte alls. Han betedde sig ohederligt och jag har inte gjort mot honom annat än att jag har redogjort för vad han gjorde och vad jag tyckte om det i min blogg.

Anser du att JR saboterade ditt rykte så att det påverkade din karriär negativt?

Alex Schulman
– Jag höll på att få sparken från min dåvarande arbetsgivare. Så det kan man absolut säga.

Har du idag förlåtit JR? Ditt inlägg om JR har ju även åkt ned på Google senaste dagarna.

Alex Schulman
– Han har ju fortfarande inte bett om ursäkt. Skulle han göra det skulle jag säkert acceptera den. Det är ju inte så att jag för en sekund går runt och funderar på JR. Men jag såg i någon notis att han hade ett tv-projekt där han skulle ”tvätta” bort sina Google-resultat. För någon sekund övervägde jag att skriva ännu ett inlägg om hur han ljög och på vilket sätt han är en ohederlig yrkesman, men jag lät sedan bli.

Skulle han kunna ha påverkat ditt blogginlägg om han ringt upp dig och bett om ursäkt för att du framställdes negativt i TV?

Alex Schulman
– Så är det. Han hade inte ens behövt be om ursäkt. Han hade bara behövt förklara sig. Istället försvann han helt gjorde sig oanträffbar.

Slutsats

Min slutsats blir att vi rykteshanteringskonsulter som gör googlestädning inte behövs om folk pratar med varandra.

Text: Torbjörn Sassersson, Rykteshantering.nu


Relaterat 

SVT: JR:s digitala kamp

SVT om dokumentären ”Du är Googlad”

Alex Schulmans blogg

Nikke Lindqvist om rykteshanteringsprojektet för JR

SvD: Ta kontroll över din identitet på nätet

Bingmert följer upp Nikke Lindqvists rykteshantering av Johan Ripås

Johan Ripås Bingmert har under en tid följt projektet med att städa Johan Ripås närvaro på nätet. Johan har gjort en dokumentär som kommer sändas den 22:a mars under namnet ”Du är googlad” och den handlar om hans egen profil och vad som hittas vid en sökning på just Johan Ripås, skriver Bingmert. Det som gör det intressant för en SEO-filosof är att Nikke Lindqvist tog sig an fallet för några måndader sedan och gjorde ett försök att ”googlestäda” eller rykteshantera ”Johan Ripås” tillsammans med Johan [Se Nikke Index].

[Foto från Ripås kontaktsida | Meddela otillåten användning av fotot]

Alex Schulman Nikke Lindqvist skrev den 11 februari att illasinnade börjat att skapa skräplänkar till Aftonbladets bloggartikel som är Johans värsta motståndare i sökresultaten. Bloggartikeln är skriven av Alex Schulman. När jag idag 12 mars 2012 testar att Googla Johan Ripsås kommer den som etta. Det är trist, men var faktiskt väntat, menar Lindqvist. Den här typen av inlänkar kräver en ständigt ökande aktivitet för att lyckas i längden. Det ger snabba kortsiktiga effekter, men länkarna håller sällan länge om man inte ständigt fyller på med alltfler länkar, skriver Nikke Lindqvist.

Alex Shulman intervjuas

Det började 2009. Schulman var förbaskad för en dokumentär som Ripås producerat. Alex Schulman skrev i sin blogg av sig ilskan mot TV-producenten Johan Ripås. Schulman hade oschysst framställts som drogliberal.

Läs intervju med Alex Schulman

[Foto: Torbjörn Sassersson 2010 Rute Gotland]

Mer läsning

Bingmert: Så blev jag etta på Google för Johan Ripås

Ökad person- och företagskontroll ger anledning till rykteshantering på webben

Rykteshantering på webben

Den ökande kontrollen av personer och företag skapar en ny marknad för rykteshantering på webben även kallat googlestädning. Det är framför allt personer som söker nytt jobb i karriären som drabbas hårdast av negativ kritik och förtal på nätet. På andra plats hamnar företagen som inte kan sälja sin produkter pga av negativa skriverier.

DN tar upp ämnet i dag i artikeln ”Nya företag tvättar bort negativa uppgifter”. Fokus i artikeln är att personer och företag vill städa bort faktiska brott eller faktisk negativ historia.

Text: Torbjörn Sassersson

Det stora problemet är dock snarare förtalarna, skribenterna av  onyanserat ”skitsnack” och ogrundade negativa påståenden om person, don och företag. Det har blivit en plåga på nätet och inte förrän vi ser en skärpt lagstiftning kommer vi att få bukt med ”yttrandefrihet” som löper amok. Den stora fördelen framför det talade förtalet för den drabbade parten som råkat ut för destruktiv ryktesspridning på nätet är att det skrivna förtalet dokumenterar sig självt. Vi får täta bevis. Resten är en tolkningsfråga. Hur förtalande är förtalet?

Mitt råd är därför att spara allt negativt som riktas mot offret. Spara webbsidor som HTML och ta skärmdumpar (printscreen). Spåra vem som skrev vad och dokumentera ryktesspridarnas Facebooksidor, deras Twitter tweets, deras namn och alias samt blogginlägg.

En kund i ett av mina rykteshanteringsuppdrag meddelade mig nyligen att polisen som just lagt ned en polisanmälan mot en näthatare uppgav att förtalsanklagelsen kan tas upp igen om angriparen skriver mer förtal på nätet. Polisen behöver en historik och med erfarenhet av dessa anseendedestruenters psykologiska profiler är det oftast svårt för dem att sluta skriva. Ärekränkandet är som en upphetsande drog för dem.

I sammanhanget ska nämnas att ett företag eller en organisation inte kan förtalas. Övergreppet är straffbart enbart om det är riktat mot en person.

Text: Torbjörn Sassersson

Google Panda rensar skräpigt internet och fintar SEO-konsulter med PR-uppdrag

För att förstå hur Google Panda rankar webbsidor och sajter kan vi utgå från att problemet på webben inte är att det saknas bra källor till kvalitativt innehåll utan att det goda innehållet drunknar i lågkvalitativt innehåll, reklam och rent skräp.

Text: Torbjörn Sassersson

Jag utgår därför från att Googles ingenjörer vill utveckla algoritmer som lyfter upp kvalitet genom att trycka ner sidor med reklam och skräp. Det ska kosta att skräpa ner internet. Vi vet med säkerhet att Google prioriterat att eliminera sk ”content farms” från sökträffresultaten.

Google vill av naturliga skäl inte avslöja detaljerna hur algoritmerna fungerar, men två ingenjörer Matt Cutts och Amit Singhal har under året redovisat hur de tänker. De vill, för att städa upp nätet, berätta för redaktörer, bloggare och sajtägare vilka kriterier de utgår från och vad som gör att skräpiga sidor, reklam och sajter som kopierar andras innehåll blir känsliga för tex Google Panda.

Google Panda kom till Sverige runt den 24 juli 2011 och förändrade hela sökresultatkartan på svenska internet, men Amit Singhal påpekade i maj 2011:

”Some publishers have fixated on our prior Panda algorithm change, but Panda was just one of roughly 500 search improvements we expect to roll out to search this year. In fact, since we launched Panda [i USA], we’ve rolled out over a dozen additional tweaks to our ranking algorithms, and some sites have incorrectly assumed that changes in their rankings were related to Panda.”

Hur Googles algoritmer analyserar webben och rankar ner det oönskade

Sammanställningen nedan är en tolkning av vad Google avslöjat under 2011. Dessa punkter har stor betydelse för alla konsulter som arbetar med rykteshantering på webben och googlestädning och för alla sajtägare och webbredaktörer som vill få högt rankade hemsidor och nättidningar.

Google säger att de utgår från 57 signaler när algoritmerna bedömer en webbsida. Listan nedan omfattar 43 punkter.

Kvalitetsanalys: Sajter med innehåll av låg kvalitet rankas ner

  • Sajter som kopierar andra sajters innehåll. Ju mer kopierade sidor i relation till sajtens totala innehåll desto sämre.
  • Sajter med kopior av samma artiklar med små variationer i text och nyckelord rankas ner.
  • Sajter som publicerar många inkommande RSS-flöden.
  • Sajter som i hög grad internt återpublicerar eget material.
  • Sajter som tillåter andra sajter duplicerar eget innehållet.
  • Sajter med liten mängd unikt innehåll.
  • Sajter med många sidor av låg kvalitet i proportion till sidor av hög kvalitet.
  • Sajter som tycks sakna känsla för detaljer rankas ner.
  • Sajter med artiklar, sidor och inlägg som är korta, substanslösa och saknar särskild kvalitet rankas ner.
  • Sajter som saknar insiktsfull och originell analys bortom det uppenbara rankas ner.
  • Sajter som saknar kompletta och djupgående utläggningar om specifika ämnesområden rankas ner.
  • Sajter med artiklar och inlägg som inte beskriver flera perspektiv rankas ner.
  • Sajter med hög andel av sk ”boilerplate content”, tex sidor med mycket onödig kod.
Lingvistisk analys: sidor med språkliga och layout-mässiga brister rankas ner
  • Sidor/inlägg/artiklar som uppfattas ha producerats slarvigt och snabbt rankas ner.
  • Sajter med dålig grammatik och många felstavningar rankas ner.
  • Sidor/inlägg/artiklar med faktafel rankas ner.
  • Sidor/inlägg/artiklar med uppfattade design och style-missar rankas ner.

Analys av trovärdighet: sidor som inte fyller kostymen rankas ner

  • Innehåll som inte kvalitetskontrollerats rankas ner.
  • Sidor som inte tycks innehålla substantiellt värde vid en jämförelse med andra sajter [inom samma ämne] rankas ner.
  • Ytliga artiklar som framstår vara skrivna av ej insatta eller okunniga personer rankas ner.
  • Trovärdigheten bedöms om en skribent bara utger sig för att förstå ämnet som avhandlas.
Analys av säkerhet: bristande säkerhet för betalande surfare rankas ner
  • Sajter som förefaller sakna säkra kreditkortslösningar och köpmetoder rankas ner.

Analys av ålder: Sajter som är unga rankas ner

  • Små sajter med få sidor och inlägg rankas ner.
  • Nya sajter och bloggar med få år på nacken. En nylanserad sajt kan dock tillfälligt få en topprankning.

Analys av SEO: Sajter med överdriven och insmickrande SEO rankas ner

  • Sidor med irrelevant innehåll i förhållande till de nyckelord som tillförts sidan för att locka/lura besökare dit.
  • Sidor med title-tags som inte överensstämmer med sidan övriga innehåll.
  • Onaturlig överupprepning (keyword stuffing) av nyckelord rankas ner.
  • Drivs innehållet av ett genuint intresse från besökarna eller försöker en sajt dra till sig besökare genom att låtsas vara kunnig i ämnet?

Analys av besöksbeteende och intern trafik: få besökare och lite trafik rankas ner

  • Hög grad av inkommande besökare som snabbt studsar bort från sajten rankas ner.
  • Generellt låg trafik på sajten, dvs lokal surfning mellan inbördes sidor på en och samma sajt.
  • Lågt antal återkommande besökare till sajten.
  • Sajter med dålig click-through från Google.

Misstänkta ”content parks” och ”link wheels” rankas ner

  • Att ”content parks” upptäcks av Google Panda det vi säkert för det var ett högprioriterat mål för Panda. En ”content park” beskrivs som massproducerat likartat innehåll av låg kvalitet utplacerat i en sammanlänkat clustrer av reklamsajter.
  • ”Link wheels” uppbygda på ett för uppenbart sätt bör rimligen upptäckas av Google. Ett ”Link wheel” är ett länkat system av bloggar, sajter och sociala konton med syftet att lura Google att tro att det som gör att alla länkar till en central sajt beror på den sajtens förträfflighet. Målet är att skapa skenbar trust-ranking.

Analys av externa länkstrukturer: sajter och sidor med få inlänkar rankas ner

  • Lågt antal inkommande kvalitetslänkar till en sida eller sajt.

Analys av hur sociala medier och surfare uppfattar en sajt eller sida: ej populärt rankas ner

  • Sajter med få eller inga omnämnanden i den sociala webbsfären och tex nättidningar rankas ner (för lite socialt positivt ”buzz”).
  • Sajter som inte är uppmärksammade som auktoriteter inom de ämnen som avhandlas rankas ner.
  • Sajter som får många klagomål på innehållet rankas ner.
  • Sajter som inte bokmärks, rekommenderas (tex read it) eller delas via tex Facebook rankas ner.

Analys av mängden reklam: för mycket banners rankas ner

  • Sajter med hög andel banners i relation till mängden text rankas ner.
  • Sajter med textinnehåll av reklamkaraktär rankas ner.

Analys av IP-nummer: misstänkt rykteshantering på webben bör rankas ner 

  • Det vore nästan otänkbart att Google inte tar hänsyn till vilka IP-nr som agerar hur, var och varför på nätet. Mer om det i en kommande artikel.

Google: More guidance on building high-quality sites

USA:s och UK:s regeringar hjälpte Gaddafi med rykteshantering

Gaddafi rykteshanteringSVD skriver idag att dokument visar att regeringsfolk och underrättelsetjänster från England och USA under lång tid arbetat med Gaddafis rykte. Det har utdelats tjänster och gentjänster. MI6 menade enligt uppgifter att regeringskansliet i UK bett om att Tony Blair skulle få ”möta Ledaren i tältet – av det enkla faktum att journalister älskar det”.

Text: Torbjörn Sassersson

Uppgifterna i artikeln är roande av framförallt ett skäl. Den bild man velat ge av Gaddafi är inte korrekt. Bilden har istället varit något förskönad. Det visar på en låg etisk standard hos regeringsfolk  i sin kommunikationen med allmänheten, eller vad sägs om att Brittiska regeringstjänstemän enligt SvD:s artikel var talskrivare åt Gaddafi för att förbättra hans anseende?

Vad sägs om att premiärminister David Cameron försäkrade allmänheten om att Mussa Kussa,  säkerhetschefen och utrikesministern i Libyen, kunde åtalas för libyska mord utomlands på regimikritiker och för mordet på polisen Yvonne Fletcher samtidigt som Cameron gav Kussa friheten att lämna landet för ett nytt liv vid Persiska viken?

Två år efter mordet på Yvonne Fletcher använde premiärminister Margaret Thatcher mordet som ett argument för att låta Ronald Reagan ta ett beslut om att bomba Libyen 1986. Attacken utfördes från amerikanska baser i England.

Här ser vi alltså exempel på hur ohelig rykteshantering på en politiskt internationell nivå är en kärnverksamhet för att påverka eller undanhålla allmänheten information. Oetisk rykteshantering är ett glidmedel för att nå stora intressen.


Läs mer om Gaddafi och rykteshantering

Går det att rädda Gaddafis rykte? Jag gör ett försök…

MSNBC: Documents reveal close CIA ties to Gadhafi spy unit

SvD: Västmakter hjälpte Gaddafi

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén