Sida 2 av 13

DN listar statistik över borttagningsansökningar till Google

Google DN removal statistik

DN sammanfattar privatpersoners ansökningsstatistik gällande försök att förmå Google att glömma bort ofördelaktiga sökträffar. Det var i maj 2014 som ett prejudicerande domstolsbeslut tvingade Google att ta ställning till varje enskilt önskemål om borttagning av sökträffar. Det finns därför numera ett sökträffborttagningsformulär (”search removal request form”)

Google översvämmades från och med maj 2014 av dessa begäranden om att ta bort känsliga uppgifter i sin sökmotor. DN sammanfattar statistik som för varje ny dag förändras eftersom 1000 europeiska användare varje dag skickar in borttagningsansökningar, enligt nyhetsbyrån AP.

  • 3 742 svenskar har hittills begärt att få uppgifter raderade
  • 90 svenskar per dag försöker få Google att censurera sökresultat
  • 145 000 personer inom EU,  Island, Liechtenstein, Schweiz och Norge har framfört samma önskemål
  • Enligt Googles statistik har svenska användare begärt att Google ska radera 14 158 webbaddresser
  • Enligt Google har användare i Europa hittills begärt att få bort 497 000 länkar
  • Av dessa har företaget tagit bort 42% eller något mer än 200 000 sökträffar.

Källa DN:  Tusen om dagen vill radera sitt förflutna

Vill du ha hjälp med att förbättra Googles sökträffbild av dig – ta kontakt

Sammanställning: Torbjörn Sassersson

Ny forskning visar att internettroll ofta lider av allvarliga personlighetsstörningar

internettroll studie psykopatism

En ny studie ”Trolls just want to have fun” från Kanada visar att personer som kommenterar på internet,  med avsikten att skada och håna människor, har allvarliga psykiska störningar. Många som haft med internettroll att göra har länge misstänkt det, men nu finns bevisen.

Personlighetstypen hos så kallade internettroll (cyber-trolls) visar på en överrepresentation inom vad som kallas ”the Dark Tetrad of personalities” bestående av personlighetsstörningarna: machiavellianism, narcissism, sadism och psykopati, där alla fyra är tekniska termer som används inom psykologin.

Studien som publicerades i tidsskriften ”Personality and Individual Differences” (Vol 67, Sep 2014) baseras på intervjuer av över 1200 personer som fick svara på frågor om vilka drivkrafter de har för att kommentera på webben. I sammanfattningen (SciendeDirect) skriver forskarna att sadism är den mest framträdande personlighetsstörningen hos internettroll.

Of all personality measures, sadism showed the most robust associations with trolling and, importantly, the relationship was specific to trolling behavior. Enjoyment of other online activities, such as chatting and debating, was unrelated to sadism. Thus cyber-trolling appears to be an Internet manifestation of everyday sadism.

Forskarna betonar att personer som agerar som sk internettroll verkligen njuter av att skada andra personer. Både internettroll och sadister upplever positiv upphetsning av att få andra att lida och internet är trollens lekplats.

Both trolls and sadists feel sadistic glee at the distress of others. Sadists just want to have fun … and the Internet is their playground!

Jennifer Golbeck som är datorforskare och professor vid University of Maryland, skriver i sin artikel: ”Internet Trolls Are Narcissists, Psychopaths, and Sadists” följande med anledning av det målande stapeldiagrammet överst i artikeln:

Look at how low the scores are for everyone except the internet trolls! Their scores for all four terrible personality traits soar on the chart. The relationship between this Dark Tetrad and trolling is so significant, that the authors write the following in their paper:

”… the associations between sadism and GAIT (Global Assessment of Internet Trolling) scores were so strong that it might be said that online trolls are prototypical everyday sadists.”

Kränkt av internettroll

Myndigheter och TV mot internettroll

Fenomenet är så pass vanligt förekommande att TV3 startade TV-serien Trolljägarna och Datainspektionen la ut sajten Kränkt.se. Många tidningar med nätbilagor har tydliga regler för kommentarer, men ändå måste kommentarsfälten modereras manuellt för att komma till rätta med internettroll. I de flesta fall handlar internettrollfenomenet om ensamma individer som agerar ut sin personlighet.

Avancerade myndighetstroll

I den mer allvarliga formen av ”trolling” samlas flera internettroll till mobbar som söker upp och angriper enskilda individer. TV-mediet Terry Evans, som av skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) och föreningen Humanisterna anses vara kontroversiell, angreps av en sådan mobb på cirka 15 personer som ansatte hans Facebooksida med målet att störa, kontrollera och smutskasta. Evans inkallade då extern hjälp för att komma till rätta med en attack riktad mot Evans, en individ med en fullt tillåten världsåskådning. Föreningen VoF drivs som en bisyssla av anställda på bla myndigheten KTH.

Men ibland är internettroll något helt annat än personer med personlighetsstörningar. I ett av Edvard Snowdens avslöjanden från 2014 beskrivs hur JTRIG på den brittiska myndigheten ”Government Communications Headquarters” (GCHQ) ligger bakom ”internet-agent-troll”, som då agerar med syftet att förstöra ryktet för enstaka individer. Snowden-läckan om nätstyrkan JTRIG uppmärksammades dock inte alls av svenska medier trots att informationen är av stort allmänt intresse och frågan är varför svenska stormedier inte rapporterar om just den läckan.

I NewsVoice-artikeln: ”Snowden-läckan om JTRIG som massmedia vägrar skriva om” citeras Glenn Greenwald, den journalist som Snowden valt att samarbeta med. Greenwald skriver i sin artikel ”How Covert Agents Infiltrate the Internet to Manipulate, Deceive, and Destroy Reputations” bland annat följande:

Glenn Greenwald… it is not difficult to see how dangerous it is to have secret government agencies being able to target any individuals they want – who have never been charged with, let alone convicted of, any crimes – with these sorts of online, deception-based tactics of reputation destruction and disruption. / Glen Greenwald

Fenomenet ”internettrolling” har alltså flera skepnader och olika motiv. Ibland är den en ensam sadistisk enstöring, ibland en grupp av kvasisadister som samlas kring en ideologisk inriktning i en förening för att sätta dit en individ med ”fel världsåskådning”. Ibland kan det till och med vara en agent – med eller utan personlighetsstörning – från en myndighet som genom smutskastning förstör ryktet för en individ som anses störa samhällsordningen.

Text och analys: Torbjörn Sassersson


Relaterat

Skeptikerskolan: Vilka drivkrafter finns bakom olika typer av skeptiker?

Wikipedia om internettroll

Consciouslifenews.com: ”I Was a Paid Internet Shill: How Shadowy Groups Manipulate Internet Opinion and Debate”

John Chow: How to Create a Better Excerpt RSS for Your Blog

RSS

Some people will tell you that RSS is dead and that most people only rely on social media to get their stories. And these people would be wrong. Many of us still subscribe to our favorite websites and we sift through the posts in an RSS aggregator of our choosing, like Feedly or the Digg Reader. Way back in 2006, John wrote about why he offers a full feed RSS for this blog and up until recently, I did the same for my blog too. / John Chow

Read more

Rykteshantering – Har Wikipedia rätten att döma en person i evighet?


Gerillaskeptiker-WikipediaDEBATT. Flera myndigheter, partier och företag har friserat bilden av sig själva på Wikipedia. Försäkringskassan ändrade sin sida efter att generaldirektörens Twitter­inlägg hamnat i det digitala uppslagsverket och Tillväxtverket tonade ned avslöjandet om en vidlyftig representation, skriver DN idag i artikeln ”Myndigheter censurerar Wikipediatexter”.

DN skriver nämner hur texter om individer städats och att IP:nr avslöjar att myndighetspersoner varit inne och redigerat bort negativa texter. Försäkringskassan nämns.

Helena Esscher som är presschef på Försäkringskassan, bekräftar att ändringen gjorts i samråd med den person som fått sin Wikipedia-sida ändrad.

Poängen med Wikipedia är ju att många personer ska vara inne och redigera. Man rättar varandra och försöker balansera det genom att många är inne. Är det grejor man känner är felvinklade så måste man ju känna att man kan gå in och ha synpunkter på detta, säger Helena Esscher till DN.

Einar Spetz som är Wikipedias svenska representant, säger till DN att det har blivit ett växande problem med före­tag och myndigheter som redigerar sina egna sidor.

Perspektiv

  • Allmänhetens rätt till information av allmänt intresse om tex myndighetspersoner, företagsledare, ”viktiga” beslutsfattare och offentliga personer.
  • Individens rätt till att det som hänt beskrivs på ett korrekt sätt i Wikipedia. Rätten att bli korrekt citerad etc.
  • Individens rätt att inte förbli dömd av texter på internet i evighet, i synnerhet om individen straffats och därmed sonat sitt brott och sannolikt lärt sig av sina misstag. (Här tänker Google tvärtom).

Har en individ med ett dåligt rykte, men som bättrat sig, rätten till ett bättre rykte även på Wikipedia?

Alla individer har rimligen rätten att förbättra sitt rykte på Wikipedia. Denne har även rätten att få extern hjälp med rykteshantering om det är för svårt att själv korrigera desinformation. Kombinationen Google och Wikipedia kan vara förödande för en individ om denne på ett omänskligt sätt brännmärks resten av sitt liv och till och med efter döden riskerar att framstå på ett alltför negativt sätt inför vänner, familj och släktingar.

Frågor som är obesvarade i debatten om Wikipedia och individen:

  • Vilken administratör eller skribent på Wikipedia har rätten till sista ordet?
  • Varför får inte individer skriva om sig själva på Wikipedia? Hur kan person A som är Wikipedia-administratör ha samma insyn i person B:s liv om Wikipedia-posten handlar om B?
  • Kan Wikipedia definitivt lösa problemet med vilseledande Wikipedia-administratörer som kontrollerar de poster i uppslagsverket som är ideologiskt, ekonomiskt och politiskt laddade?
  • Har Wikipedia som organisation överhuvudtaget förmågan att urskilja och avvisa vilseledande Wikipedia-administratörer. Betänk att dessa falska administratörer ideligen stänger av personer som försöker korrigera felaktigheter i posterna. Falska administratörer försöker på det viset utöva kontroll över den sista gällande redigeringen.
  • Om en individ som begått ett brott och straffats för det och sedan omskrivs på Wikipedia (på ett korrekt sätt), hur länge ska det lösta brottet känneteckna individen i uppslagsverket? För alltid? Om Wikipedia ska innehålla evig korrekt information, är det då inte rimligt att den aktuella individen får publicera sin version (som inte får redigeras av någon annan) i Wikipedia?

Diskutera gärna dessa frågeställningar i kommentarsfältet nedan.

Text: Torbjörn Sassersson


Relaterat

Gerillaskepticism på Wikipedia – Hur faktaposter förvanskas för att folkbilda ”rätt”

250 redaktörer på Wikipedia har blockerats pga misstanke om falsk redigering

Betalda spökskrivare på Wikipedia

Vetapedia hjälper till när Wikipedia blivit för vilseledande

12 åtgärder för att neutralisera falska rykten


Rykteshantering med hjälp av SEO ett allt mer krävande arbete

SEO rykteshanteringAndreas Myrin-Wallenberg skriver för Marknadsbarometern.se om det nya mer krävande SEO-läget som uppstod under våren 2014. Sökmotoroptimering har blivit allt mer komplext än tidigare. Många inom SEO och rykteshantering har gjort samma iakttagelser.

SEO-experten eller rykteshanteraren på webben måste idag ha en bättre översikt på den digitala marknadsföringen för att verkligen lyckas ranka upp ord, fraser, personnamn, företagsnamn, varumärken och begrepp till bättre positioner.

Rykteshantering.nu sammanfattar några av Myrin-Wallenbergs observationer och råd.

Synonymer och associationsord
Det är nu viktigt att behärska det svenska språket som att i texten använda synonymer och ett nyanserat språk. Möjligheten finns att skapa hög indexering på flera besläktade ord. Associera sedan sidor med varandra och de kan hjälpa varandra upp.

Jämn uppdateringsfrekvens och låt inlänkar ”regna in” naturligt
Realtidsindexering blir bättre och resultatet av SEO-arbetet visar sig redan efter någon dag. Lägg inte upp ett stort antal inlänkar eller inlägg på bloggen/sajten på en gång. Kanske inte heller posta på exakt samma klockslag. Låt uppdateringarna och länkandet ske organiskt.

Skapa innehåll med passion
Producera inte mekaniskt innehåll. Ta hänsyn till läsarna, vad de vill läsa om.

Ålder på bloggen eller sajten
Google ger allt mer tyngd till äldre sajter och bloggar. Flytta inte innehåll genom att skapa nya URL:er. Allt som flyttas som är av ålder sänker sajtens pondus inför Google.

Språk
Språkstödet har fått större betydelse  för rankningen, alltså att sajten bär fler språk med hänsyn till internationalisering av innehållet på nätet.

Bli bra på ett eller några få ämnen
Länkspammade sajter kan besegras med ett kunnigt och fokuserat innehåll. Blir bra på ett eller några få ämnen.

Källa: SEO i en allt mer komplexare värld för SEO-specialisten

David Drummond - Photo Google

70,000 politiker, dömda och andra individer har ansökt om Googles glömska

När EU-domstolen slog fast i maj 2014 att europeiska medborgare under vissa förutsättningar har rätt att bli glömda av sökmotorer som tex Google orsakades enorma problem för dessa. Google som har mottot ”Don’t be evil” begravdes under en hög av glöm-mig-ansökningar.

Text och fri översättning: Torbjörn Sassersson | Foto: Google

EU-domstolen slog alltså fast att individer ska ha rätten att få sina önskemål prövade av Google om att få bort innehåll från sökmotorerna som är inadekvat, irrelevant, inte längre relevant eller överdrivet. Denna rätt att bli glömd gäller all form av innehåll inkluderat tidningsartiklar likväl som forumsposter och blogginlägg.

David Drummond - Photo GoogleEnligt David Drummond som är juridisk chef på Google har enbart Google mottagit över 70, 000 ansökningar (takedown requests) inkluderande 250,000 webbsidor. Här ingår ansökningar från vanligt folk, före detta politiker och även personer dömda i domstol. Alla vill ha information (och desinformation) om sig själv uteslutna ur sökresultaten. Ibland handlar det om kommentarer som personer själva skrivit eller tex bokrecensioner som publicerats i nättidningar.

Den etiska kärnfrågan är om personer har rätt att bli glömda eller om allmänheten har rätt att få veta vad dessa har skrivit eller vad andra har skrivit om dem.

The examples we’ve seen so far highlight the difficult value judgments search engines and European society now face…in each case someone wants the information hidden, while others might argue that it should be out in the open. / David Drummond

I början på juli 2014 började Google ta bort sökresultat som länkar tex till nedsättande bloggartiklar om höga medieprofiler i England och tidningsartiklar om en skotsk domare som hade ljugit om ett domslut i en fotbollsmatch.

Samtidigt har journalister och ”offentlighets-aktivister” uttalat vrede inför dessa borttagningar.

”Takedown requests” saknar ofta motiveringar

Drummond skriver i en artikel att Google ska följa domstolsbeslutet som tagits och han känner empati för många typer av borttagningsönskemål som texter om personer som bevisligen inte dömts för något trots att de förhörts av polis eller unga kvinnor som fallit offer för sexbrottslingar.

Indeed, it’s hard not to empathise with some of the requests that we’ve seen – from the man who asked that we do not show a news article saying that he had been questioned in connection with a crime (he’s able to demonstrate that he was never charged) to the mother who requested that we remove news articles for her daughter’s name as she had been the victim of abuse.

Google har nu särskilda team som i varje land handlägger borttagningsönskemål (takedown requests), men arbetet är inte enkelt. Oftast saknas motiveringar i ansökningarna om varför sökträffar ska gömmas.

Google har även skapat ett råd (advisory council) med en kommitté bestående av 10 inflytelserika personer inom teknik, akademi, juridik och journalism. Rådet ska vara policy-motpart till de europeiska medborgarna och deras önskemål.

googles-new-advisory-committee-seeking-input-european-citizens-about-what-content-should-be

Kommittén består idag bla av Googles styrelseordförande Eric Schmidt, Frank La Rue expert inom konflikthantering och mänskliga rättigheter samt den tyska parlamentarikern Sabine Leutheusser-Schnarrenberger.

We want to strike this balance right. This obligation is a new and difficult challenge for us, and we’re seeking advice on the principles Google ought to apply when making decisions on individual cases. / Google

Rådet ska publicera ett tyckande senare under 2014. Det ska baseras på erfarenheter från Googles arbete att tillmötesgå medborgarnas önskemål och åsiktsbidrag från regeringar, näringslivet, teknikindustrin och datamyndigheter.

Text och fri översättning: Torbjörn Sassersson

Källa: International Business Times: Google’s Right To Be Forgotten: 70,000 Politicians, Criminals and Individuals Want Offending Content Erased

Googles nya ”search removal request” för européer utprövas skarpt

Google-Logo-PandaTjänsten som borde ha funnits för flera år sedan är äntligen en realitet. Nu kan EU-medborgare ansöka om att få Google att utesluta inaktuella, inadekvata och irrelevanta sökräffar om individer.

Tjänsten är ett svar på EU-domstolens prejudicerande domslut där en spansk man gavs rätt att få bort känslig personlig information från sökträffarna på Google. 

Domslutet innebär att alla EU-medborgare har rätten att få sin begäran,  om att osynliggöra vissa sökträffar, prövad av Google. 

Hur Google kommer att bedöma varje enskild begäran återstår att se. Kanske den där negativa sökträffen om dig får ligga kvar.

Google kommer att: ”balance the privacy rights of the individual with the public’s right to know and distribute information” dvs balansera den utsatte individens privata rättigheter med allmänhetens rätt att få veta något om dig och allmänhetens rätt att få skriva tyckande texter om dig. Google kommer att ta hänsyn till om det finns ett allmänintresse i den text som avhandlar dig. 

Information om finansiella bedrägerier, brott, felbehandlingar inom ramen för en person yrke och tjänstemäns uppförande eller handläggande kan anses vara av allmänt intresse.

Formuläret: ”Begäran om borttagning från sökning enligt europeisk dataskyddslag”  är enkelt att fylla i och du kan anmäla flera sökträffar för granskning. Du behöver endast bifoga en identitetshandling.

Om Google säger nej är det kanske dags att anlita extern hjälp med att reparera och bygga upp ett gott, korrekt och aktuellt rykte.

Kontakta mig, Torbjörn Sassersson


Relaterat

Computer Sweden: ”EU:s Google-dom skakar om”

Computer Sweden: ”EU: Rätt att bli glömd av Google”

Europeiska unionens domstol (Curia.europa.eu): Pressmeddelande nr 70/14 – Luxemburg den 13 maj 2014

Curia.europa.eu: Domslut sammanfattning

Curia.europa.eu: DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 maj 2014

Curia.europa.eu: Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Nacional (Spanien) den 9 mars 2012

Curia.europa.eu: Google Spain SL Google Inc. mot Agencia Española de Protección de Datos (AEPD) Mario Costeja González

Curia.europa.eu: Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Nacional (Spanien) den 9 mars 2012 — Google Spain


EU-domstolen tvingar Google ta bort irrelevanta sökträffar

Det ska bli möjligt inom ramen för rykteshantering på webben att få irrelevanta sökträffar om privatpersoner bortplockade från Google. Ett domslut har gett en spansk medborgare rätt i en tvist mot Google i EU-domstolen. Mannen hade stämt sökmotorföretaget och fått rätt.

Domslutet blir prejudicerande vilket innebär att privatpersoner som drabbas inte ska behöva gå de långa vägen och stämma sökmotorföretagen. Eftersom Google samlar in, behandlar och tillhandahåller personuppgifter är Google även ansvarigt för hur informationen används, resonerade EU-domstolen. Det finns redan tillämpliga EU-direktiv som ska skydda respekten för privatlivet. Sökmotorföretag är inte på något sätt undantagna från dessa regler och domslutet innebär ett stort steg för arbetet med PR och rykteshantering på webben.

Den spanske mannen hade haft obetalda räkningar och fastigheter som sålts på exekutiv auktion. Vid googling på mannens namn dök gamla sökträffar upp från 1998 som avslöjade hans privata ekonomi. När mannen 2010 klagade hos den spanska dataskyddsmyndigheten hävdade han att informationen blivit irrelevant. Han fick till slut rätt.

EU-domstolens beslut innebär att privatpersoner nu ska ha möjlighet att vända sig till sökmotorföretagen vilka måste granska anmälningar om att ta bort irrelevanta sökresultat.

Mot bakgrund av hur allvarligt detta ingrepp kan vara kan det inte motiveras endast av sökmotorleverantörens ekonomiska intresse av behandlingen”, skriver EU-domstolen.

Rykteshantering – Så här går du till väga

  • Kontakta sökmotorföretaget skriftligen
  • Kräv att sökmotorföretaget granskar om publiceringen strider mot de EU-direktiv som ska skydda den personliga integriteten

Sammanställning: Torbjörn Sassersson


Rykteshantering – Neanderthalare inte alls mer korkade än Homo sapiens

Neanderthal och Homo Sapiens

Föreställningen att Neanderthalare var korkade har ingen vetenskaplig grund, enligt nya rön. Forskare som studerat lämningar kan inte hitta bevis på dumhet. Kanske anledningen till den förändrade attityden började med DNA-evidens från 2010 som visar att Neanderthalarna ”försvann” för att de mixades med Homo sapiens, den moderna människan.

Text och foto: Torbjörn Sassersson

Den senkomna rykteshanteringen av Neanderthalarna kan alltså ha att göra med att vi delvis är dem och den kollektiva uppfattningen är att vi vill vara smarta. Kan vetenskapen vara så fåfäng? Ja, tydligen. I januari 2014 skrev SVT i en artikel att minst 20% av den moderna människans DNA-uppsättning består av neanderthal-gener.

”När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neandertalarens totala genom som finns i nu levande människor”, sa Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig till SVT.

År 2010 skrev National Geographic i artikeln: ”Neanderthals, Humans Interbred—First Solid DNA Evidence” att den moderna människan idag har 1-4% neanderthal-gener i kroppen. Idag anser forskarna alltså att det kan handla om 20-30% eller mer!

Nu brinner det i knutarna. Rykteshanteringen är i full sving för att rädda Homo sapiens rykte (snarare än Neanderthalarnas) och senast igår skrev The Guardian: ”Neanderthals were not less intelligent than modern humans, scientists find”.

Tidningen fortsätter med att konstatera:

”They said scientists had fuelled the impression of Neanderthals being less than gifted in scores of theories that purport to explain why the Neanderthals died out while supposedly superior modern humans survived.”

The Guardian skriver att mängder av vetenskapliga teorier publicerats som förklarar Neanderthalarnas försvinnande med att de måste ha varit mer ”oskickliga”. Det finns dock ett annat sätt att se på detta och den innebär att Neanderthalarna helt enkelt inte alls var mer korkade än den moderna människan.

Text och foto: Torbjörn Sassersson

Effektiv metod mot näthatare – stäm dem och begär skadestånd


Integritet Mårten SchultzJuridikprofessor Mårten Schultz lösning på näthatet är enkel och radikal. Stäm först den som näthatat dig och begär sedan skadestånd. Det kommer att få näthatet upphöra, säger han i en intervju i tidningen Integritet i fokus, skriver Datainspektionen.

Text: Torbjörn Sassersson | Foto på Mårten Schultz: Jonte Wentzel

Mårten Schultz leder den ideella organisationen Juridikinstitutet och med institutet som bas driver han tillsammans med ett antal studenter vid olika universitet i Sverige en kampanj som man kallar ”juridisk aktivism”.

Juridikinstitutet hjälper dem som drabbas av hat på nätet att med hjälp av ombud skicka krav på skadestånd till näthataren. Om näthataren inte betalar går man vidare till tingsrätten.

Men även näthatarna kan slå tillbaka. Aftonbladet skriver den 28 april 2014 att Robert Aschberg som jagar näthatare i TV-programmet trolljägarna blivit stämd av en kvinna som anser att hon förtalats.

Det som är speciellt med fallet är att näthatarens namn och adress ska ha synts i TV-bilden när programledaren Robert Aschberg, lade ett kuvert i hennes brevlåda. 

En näthatare som dock blivit stämd och inte hängts ut i TV kan dock knappast förtalsanmäla. Det finns inget att ta fasta på för näthataren. [red anm]

Läs mer på Datainspektionen

Läs mer i Integritet i Fokus

Läs mer i Aftonbladet: ”Trolljägarna anmält för förtal”

Läs mer i DN: Nu skickar Julia kravbrev till näthatarna

Läs mer på Juridikinstitutet


Driven av WordPress & Tema av Anders Norén