Kategori: BRANDING (Sida 1 av 2)

Rykte – ordets definition och användning

rykteshanteringOrdet rykte uttalas: /ˈrʏktˌɛ/

  1. renommé; anseende (oböjligt); vanligen gott eller dåligt
  2. en mera inofficell beskrivning av någon eller något som baserar sig på hörsägen
  3. obekräftade uppgifter som som cirulerar

Synonymer

Skvaller, löst prat, prat, hörsägen, förljudande, anseende, ryktbarhet, ära, berömmelse, namn, renommé, reputation, frejd.

Sagt om rykte

”Där nyheter undertrycks trivs ryktena.”
Alberto Moravia)

”Ett gott rykte är mer värt än en förmögenhet.”
Publilius Syrus 

”Jag skrev berättelsen själv, den handlar om en tjej som tappade sitt rykte och aldrig saknade det.”
Mae West

”Köp ryktet och sälj sanningen.”
George Horace Lorimer

”När ryktet väl är ruinerat, kan man leva ogenerat.”

”There are two modes of establishing our reputation: to be praised by honest men, and to be abused by rogues. It is best, however, to secure the former, because it will invariably be accompanied by the latter.”
Charles Caleb Colton

”The reputation of a man is like his shadow, gigantic when it precedes him, and pigmy in its proportions when it follows.”
Alexandre De Talleyrand-périgord

”Many a man’s reputation would not know his character if they met on the street.”
Elbert Hubbard

”The two most precious things this side of the grave are our reputation and our life. But it is to be lamented that the most contemptible whisper may deprive us of the one, and the weakest weapon of the other.”
Charles Caleb Colton

”One can survive everything, nowadays, except death, and live down everything except a good reputation.”
Oscar Wilde

 

Källor

www.sv.wiktionary.org

www.synonymer.se

www.runeberg.org

www.best-quotes-poems.com

Företagens anseende bland kunder/ickekunder avgör dess framgång

Svd företags framgångEtt företags anseende eller rykte bland kunder och icke-kunder avgör dess framgång enligt en undersökning utförd av TNS Sifo. Företag i fyra branscher undersöktes. Handelsbanken, Ikea, Länsförsäkringar och Ica ligger bäst till. Deras rykten ligger klart över konkurrenternas.

”Det viktigaste är att man håller vad man lovar. Att ge ett sympatiskt intryck är också viktigt liksom att framstå som trovärdig i medierna”, säger Göran Celander, ansvarig för anseendeindexet hos TNS Sifo. En faktor som blivit viktigare under senaste året är om man upplever att företaget bidrar positivt till samhället.

Anseendeindex är uppbyggt så att det går att jämföra mellan olika branscher. Indexet speglar kvaliteten hos varor och tjänster, men också det personliga intrycket av företaget, skriver Svensk Dagbladet.

TNS SIFOs Anseendeindex 2011 (PDF-rapport)

Innehåll

  • Fakta om studien och kontaktuppgifter
  • Anseendeindex 2011 och jämförelse med 2010
  • Index per bransch
  • De 10 viktigaste drivkrafterna
  • Internationell jämförelse
  • Metodförklaring

Syfte: Bygga egen kunskap kring vilka drivkrafter som bygger företags anseende i Sverige

Undersökningen är baserad på 23 konsumentnära företag i fem branscher (finans, detaljhandel, energi, telekom, brev/paket/logistik). Företagen är valda utifrån att de är hyggligt välkända samt marknadsledare eller uppstickare i sin bransch.

SvD: Icke-kunders inställning avgör företags framgång

William Arruda: How to Create Your Own Personal Brand

 

Personal branding consultant William Arruda shares some easy ways to build your personal brand – and marry them with corporate brand. Filmed at Cisco’s Partner Velocity conference in Paris.

Vad är ett dåligt rykte på webben värt i kronor?

Ett mindre företag kan idag sänkas helt på grund av en enskild person som använder webben som vapen. För ett större företag kan förlusten räknas i miljontals kronor. En enskild person som fått dåligt rykte på nätet lider av utebliven månadslön.

Text: Torbjörn Sassersson

Vi har idag en internetvärld med en ibland hänsynslös destruktiv kraft. En enskild person kan få ett företag att lida stora intäktsbortfall och till och med orsaka konkurs. Visst kan företag göra fel och måste rätta sig, men ibland finns inga proportioner mellan kundens missnöje och priset företaget får betala. Ändå agerar få enskilda personer eller företag i förebyggande syfte. Anledningen är att de inte har gjort några kalkyler.

Ett dåligt rykte på nätet kan enkelt konverteras till kronor. Summan beräknas per månad eller år. Företaget som fick det dåliga ryktet ett år kan jämföra försäljningen med föregående år. Differensen är priset på det dåliga ryktet. En privatperson som inte får anställning får varje arbetslös månad ingen lön.

Personal branding eller name burning?

Om rekryteringskonsulter inte vågar anställa dig eftersom din Google-profil ger det felaktiga intrycket av en person omgiven av konflikt – något rekryterare avskyr – är det alltså enkelt att räkna ut priset, din uteblivna inkomst. Nästa fråga blir hur mycket är en saneringsinsats värd som räddar ditt rykte?

Om du förlorar en inkomst på 40,000 kr är då konsulthjälp för 6000 kr per månad värt sitt pris? Låt säga att det tar fyra månaders arbete med din personliga profil på nätet för att lösa problemet, då blir kostnaden 24,000 kr. Månad fem får du jobbet. Efter 12 månader från start har du dragit in 40,000 x 8 dvs 320,000 kr. Jämför det med att du sitter hemma och är deppad samma 12 månader och inte fått in dina 320,000 kr överhuvudtaget. Vilket scenario väljer du?

Exempel

En person hade drabbats av dålig publicitet på grund av ”fiender” på nätet som hade lyckats få in en vinklad och ryktesförstörande artikel i SvD som listades högt när personens namn googlades. Arbetet omfattade uppstart av bloggar, sociala konton och hemsidor på WordPress-plattformar. Kunden fick utbildning i att sköta och uppdatera sajter och konton. Det tog tre månader att trycka ned den negativa artikeln till sökträffsida två på Google

En annan person hamnade hastig och lustigt i TV och det blev en del rabalder. Ej vänligt sinnade bloggare och forumsaktivister fick fel uppfattning om personen och en förvriden personprofil uppstod på nätet. Personen behöver hjälp med att omdefiniera sin ”image” till en korrekt och positiv bild. Arbetet fördelades ut över 6 månader till dess att framgång nåddes.

Ett företag kan sänkas av en enskild person

Ett företag måste självklart göra samma riskkalkyl som en privatperson. Vad händer om företaget försöker glömma det dåliga ryktet på nätet och inte gör någonting? Miljonbelopp kan snabbt förloras. Aktiekurser går ned.

Exempel

En bilmekanisk verkstad på en mindre ort drabbades av en missnöjd kund som hade nästan obegränsad tid att på nätet sabotera ryktet för företaget. Kunderna svek företaget som gick i konkurs snabbare än vad ägarna kunde fatta.

Ett försäljningsföretag fann att en fd anställd postade negativa kommentarer om företaget med ett anonymt användarnamn i ett branschspecifikt forum. Endast en dag senare, rankades foruminlägget tvåa på Google vid sökning på företagets namn. Företaget bemöttes av osäkerhet från sin kundkrets och de försökte förklara uppkomsten till inlägget under tiden som intäkterna minskade.

Ett teknikföretag drabbades av en mycket besvärlig diskussionsforumstråd med 1000-tals läsningar. Företaget led av minskad försäljning pga att en enskild missnöjd kund skrivit av sig sin frustration. Diskussionstrådens rubrik var mycket negativt formulerad och den drog till sig nya nyfikna forumsmedlemmar Eftersom företaget inte omedelbart agerade blev skadan djup. Arbetet pågår ännu för att få internet att glömma bort den frustrerade kunden som blev hjälpt för flera år sedan.

Förebygg innan det händer

Vad vi kan lära oss av dessa fall är att när ett företag inte har en tillräcklig närvaro och kontroll på nätet innan katastrofen inträffar lider det extra mycket. Ibland är det enda som hittas på Google företagets hemsida som sökträff nummer ett och en negativ bloggartikel som sökträff nummer två. Samma princip gäller individers privata varumärken. Kunskapen om hur ett företag måste äga sina namn och sitt rykte på webben måste då snabbt stärkas. Det bästa är att på webben äga sitt företags- eller personnamn för att förhindra att varumärket börjar brinna online.

Läs mer om förslag på 12 åtgärder för individer

Kunder som fått rykteshantering på webben

Av naturliga skäl kan jag ej avslöja identiteten på mina kunder, men jag kan i generella drag berätta om några kunder som fått hjälp och hur jag gjorde.

Individ A hade drabbats av dålig publicitet på grund av ”fiender” på nätet som hade lyckats få in en vinklad och ryktesförstörande artikel i SvD som listades högt när personens namn googlades. Arbetet omfattade uppstart av bloggar, sociala konton och hemsidor på WordPress-plattformar. Kunden fick utbildning i att sköta och uppdatera sajter och konton. Det tog tre månader (fördelade insatser) att trycka ned den negativa artikeln till sökträffsida två på Google.

Individ B hamnade hastig och lustigt i TV och det blev en del rabalder. Ej vänligt sinnade bloggare och forumsaktivister fick fel uppfattning om personen och en förvriden personprofil uppstod på nätet. Individ B behöver hjälp med att omdefiniera sin ”image” till en korrekt och positiv bild. Arbetet fördelades ut över 6 månader till dess att framgång nåddes.

Individ C ska publicera en bok som garanterat kommer att dra till sig en del negativ publicitet på grund av bokens filosofiska tankegångar med effekt på det rådande vetenskapliga paradigmet. För att mildra effekten måste personen äga sitt namn på nätet innan bokens ges ut.

Företag A hade drabbats av en mycket besvärlig diskussionsforumstråd med 1000-tals läsningar och många postningar. Företaget led av minskad försäljning pga att en missnöjd kund skrivit av sig sin frustration. Diskussionstrådens rubrik var mycket negativt formulerad och den drog till sig nya nyfikna forumsdeltagare. Eftersom företaget inte omedelbart agerade blev skadan djup. Arbetet pågår ännu för att få internet att glömma bort den frustrerade kunden som blev hjälpt för flera år sedan.

Text: Torbjörn Sassersson

Rykteshantering allt viktigare för att rädda både rykte och drömjobb

Rykteshantering, rätt nätidentitet och sökmotoroptimering (SEO) på webben blir allt viktigare för kändisar och medborgare som blivit måltavlor för arga bloggare, men även arbetsgivare och rekryteringskonsulter påverkas. Den här artikeln sammanfattar de senaste rönen och hur du kan göra för att rädda både ditt rykte och drömjobbet du vill ha.

Text: Torbjörn Sassersson

Läs artikel


Elza Dunkels: Blås i visselpipan

Det har länge varit känt att så kallade whistleblowers, folk som slår larm om missförhållanden, löper stor risk för repressalier.

Då är det inte bara efterräkningar från den man tipsade om, utan lika mycket från omgivningen. Ingen tycks gilla den där lilla skitungen som sa att kejsaren var naken.

Jag tycker nog att det är den sidan av det hela vi borde diskutera nu. Nu vet vi att internet har förenklat processerna vid avslöjanden och vi behöver inte prata så mycket om det.

I stället bör vi rannsaka oss själva och fundera över varför vi reagerar så starkt när någon berättar hur det är. Alltså varför vi vänder oss mot den som berättar i stället för att reagera på det som avslöjats.

Läs hela artikeln


elza dunkelsElza Dunkels, född 1960, är filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Dunkels’ doktorsavhandling handlar om barns och ungas Internetanvändande och om kulturer på nätet. En stor del av hennes forskning handlar om vilka strategier barn och unga använder när de är ute på Internet för att skydda sig mot faror och obehagligheter. I hennes projekt ingår webbplatsen Nätkulturer. Dunkels arbete har blivit uppmärksammat i bland annat media redan innan avhandlingen är färdig, och hon har blivit en regelbunden föreläsare på temat barn och Internet på konferenser av olika slag. Elzas blogg

Richard Branson’s framgångsrecept för entreprenören

Den egensinnige entreprenören och visionären Richard Branson har alltid fascinerat mig. Många undrar hur han kan lyckas att vara både framgångsrik med nöjda kunder och samtidigt ha kul tillsammans med sina anställda. Jag satte mig ned och läste för att se om jag kunde finna en röd tråd. Jag tror hemligheten ryms i ett ord som inte riktigt finns på svenska nämligen ordet “equanimity”.

Läs artikel

Rykteshanteringskonsulter reparerar ditt online-rykte

Idag finns rykteshanteringsbolag som arbetar inkognito bakom räddningsaktioner för att reparera kändisars, politikers och företags goda rykte, säger Torbjörn Sassersson som arbetar med online reputation management.

Intervju: Anna Lundberg, 2010-05-08

Anna Lundberg: Vilken var din
första kontakt med sociala media?

Torbjörn Sassersson: Det måste ha varit runt 1994 när man surfade runt med Netscape 1 och hade deras första sida som startsida. De var tidigt ute med att bygga upp en community på sin sajt. Netscape ”ägde” ju den privata webben på den tiden. Jag minns även min första kontakt med Macinstosh. Det var en holkmodell. Jag tyckte den var överlägsen PC på alla sätt. Netscape 1 var endast på 1 MB och fick plats på en 3,5-tumsdiskett. Man anade att det här var början på något stort och varenda större tidning skrev om Internet med stort ”i”.

Hur gick diskussionen på den tiden?
Vad trodde man om framtiden?

Torbjörn Sassersson: År 1995 gick jag en av de första utbildningarna om internet på MacMeckarna (Academedia). Vi hade Christer Sturmarks bok Internet@Sverige som kurslitteratur och en annan bok som hette Doing Business on the Internet. Diskussionen handlade om att nätanvändandet skulle bli dominerande gällande informationsinhämtning och nätet skulle ersätta biblioteken och realisera direktdemokrati.

Ines Uusman blev 1996 felciterad 1996 av SvD med att hon sagt att internet var en fluga, men i själva verket sa hon att det planlösa surfandet var en övergående fluga, eller något i den stilen. Hon hade rätt även om det idag finns ett TV-zapp-beteende även framför datorn.

Idag finns biblioteken kvar. Nätet har blivit enormt stort och välanvänt. Du kan deklarera på nätet. Sociala media ger en direktdemokratisk effekt, men vi har inte direktdemokrati i form av val på nätet. Sammanfattningsvis kan vi säga att allt det folk trodde då blev verklighet, men samtidigt förblev det gamla kvar.

Hur menar du att sociala media
ger en direktdemokratisk effekt?

Torbjörn Sassersson: Föreställ dig det sociala media vi idag har i alla dess former. Vikta det mot politikernas utspel via media och hur de får ut sina budskap med hjälp av PR- och reklambyråer. Låt säga att vanliga media upptäcker att en politiker inte skött alla sina kort rätt. Sociala media reagerar då negativt och omedelbart mot denne politiker och partiet bakom. Det sker ett eko i de sociala kretsarna. Ett dåligt rykte sprids. Ibland tas initiativet direkt av någon duktig skribent på en politisk blogg och denne får 1000-tals efterföljare. Politikern döms ut i realtid av folket. Effekten blir omedelbar och det kan påverka valresultat.

Vi har här en situation där de politiska partierna och deras ledare måste ta stor hänsyn till folkets uppfattningar på ett mycket mer vaket sätt.

Och vad kan en politiker göra för att
rädda sitt rykte online? Kan denne ta hjälp?

Torbjörn Sassersson: PR-byråerna har bra koll på hur ett dåligt rykte kan återställas till ett gott, men att lyckas häva en negativ ryktesspridning på nätet kräver speciallösningar som dessa byråer i de flesta fall saknar. Det är här som rykteshanteringsbolagen kommer in i bilden som underleverantörer. Dessa kan vända upp och ner på sökresultaten i Google och häva en nätmobb.

Är inte det omoraliskt? Tänk om nätmobben
har rätt? Politikern är kanske en skurk?

Torbjörn Sassersson: Kanske det, men min uppfattning är att nätmobbar i sig själva innehåller starka element av förutfattade meningar, har en uppviglande karaktär och ger prov på rent förtal. Nätmobbar har i själva verket kriminella egenskaper. Självklart ska inte en sådan mobb få möjligheten att förstöra ett rykte innan det ens är klarlagt vad som föranledde det. Till exempel måste den utsatte få komma till tals med sin egen version. Om nätmobbar får verka fritt går vi tillbaka till medeltidens frånvaro av rättsystem, då folk hängdes på torget.

Men har inte folk rätt att tycka vad de vill?

Torbjörn Sassersson: Självklart, men det gäller ju i båda riktningarna och vi har ett lagväsende som reglerar var gränsen går mellan ett fritt tyckande och förtal respektive ärekränkning. Problemet är att idag fungerar det inte på webben. Det är laglöst.

Hur menar du med laglöst?

Torbjörn Sassersson: Det betyder att anmälningar som görs inte leder till något. Fallen läggs ner eller tas inte ens emot. En handläggare på JK, Axel Pettersson, hänvisade vid en förfrågan, till den lokala åklagarmyndigheten som i sin tur hänvisade till polisen. Den utsatte måste alltså polisanmäla ärendet. Hur polisanmäls en nätmobb om de som skriver är anonyma?

Det enda den drabbade kan göra är att vädja till moderatorerna i ett forum att radera kränkande inlägg eller att vädja direkt till bloggskribenterna. Föreställ dig att det rör sig om 50 bloggare och lika många forumsskribenter. Hur ska du gå tillväga? Har du tid? När det startades en hatblogg mot Petra Mede var det över 10.000 Facebook-medlemmar som anslöt sig.

Så vad kan offret göra då?

Torbjörn Sassersson: Om inte Facebooks administration agerar måste betydligt mer kraftfulla åtgärder vidtas. Ett ORM-bolag kan vända upp och ner på sökresultaten vid sökning på den drabbades namn.

Hur då?

Torbjörn Sassersson: Det är ju affärshemligheter, men det innebär i princip att vad en person kan göra för att reparera sitt eget rykte multipliceras och får en hundrafald effekt med hjälp av smart mjukvara och en vaken operatör bakom spakarna.

Det låter olagligt, handlar det om hacking?

Torbjörn Sassersson: Absolut inte. Det är helt lagligt och det löser ett laglöshetsproblem som rättsväsendet inte klarar av att hantera. Det krävs en Lisbeth Salander för att komma till rätta med problemet.

Jasså, men Lisbeth Salander var ju hacker?

Torbjörn Sassersson: Ja, men inte den här gången. Det handlar mycket om att förstå hur sökmotorernas algoritmer är skrivna – beteendet – och att följa upp hur Googles programmerare hela tiden förbättrar Google. Egentligen arbetar ORM-konsulterna på samma sida som Google-programmerarna. Båda parter vill ju egentligen skapa en korrekt sökträffbild vid sökning på ett ord eller ett personnamn.

Vad är en ORM-konsult?

Torbjörn Sassersson: En Online Reputation Management-konsult.

Finns det inte risk för att sökmotorn Google
ger en förskönad bild av verkligheten om
ORM-konsulterna skulle samarbeta med
Googles programmerare?

Torbjörn Sassersson: Ger en anonym nätmobb en balanserad och rättvis bild av sitt offer? Knappast inte. Jag ställer mig frågan om Google kan genomskåda nätmobbar och hatattacker mot enskilda individer. Det borde gå antar jag.

Hur då, menar du?

Torbjörn Sassersson: Jag vet inte exakt hur Google ska konfigureras, men det borde vara möjligt för utvecklarna att få Google att genomskåda både kvantiteten av negativt värdeladdade ord och naturen på språkbruket. Om det uppstår en slags ”flame” på nätet där ett personnamn omnämns inbäddat av negativa ord och ett hårt språk borde Google uppmärksamma det.

Och censurera det?

Torbjörn Sassersson: Inte nödvändigtvis. Låt säga att den utsatte individen försöker publicera sin version av situationen så försvinner normalt den svarsartikeln ned i ingenstans på webben bland allt negativt brus. Surfarna på nätet hittar alltså bara det negativa, men inte den part som bruset handlar om.

Kanske kan Google på något sätt lyfta fram den andre parten i ljuset så att säga. Jag har ingen aning faktiskt. Jag spekulerar. Jag är ingen programmerare, men jag förstår problemet som måste lösas.

Hur menar du med att lyfta fram
den andre parten ut i ljuset?

Torbjörn Sassersson: Jag menar att det som avgör vilken dom som en person tilldelas av folk som googlar personens namn och sedan läser om denne till stor del är beroende av vad de tio första sökträffarna på Google visar. Om det finns några hatartiklar på första sökträffsidan, men ingen dementi eller svarsartikel bredvid hatet kan naturligtvis folk i allmänhet få fel uppfattning om personen.

Men vem bryr sig egentligen vad
som står på nätet om någon annan?

Torbjörn Sassersson: Folk som söker jobb och rekryteringskonsulter. Jag skrev en artikel om det vilken tar upp problemet att rekryteringsbranschen googlar sina kandidater och sedan inte kan undvika att ta intryck av vad de läser. Undersökningar visar att rekryterarna väldigt ofta googlar sina kandidtater. Dessa säger att de tar vad de läser med en nypa salt, men jag tror alltså inte det. De flesta tänker nog att ingen rök utan eld och har en kandidat en ”aura” av för mycket negativitet är det alltid tryggare för rekryteraren att ta en annan kandidat som känns mer ”ren”. Rekryteraren vill ha ryggen fri och väljer bort problempersoner.

Men det kanske inte alls är en problemperson
utan i själva verket en mycket duktig och
smidig medarbetare?

Torbjörn Sassersson: Exakt.

Så med hjälp av ORM kan en persons rykte
repareras genom att Google tvingas lyfta
fram positiva och korrekta webbsidor om
den drabbade personen, webbsidor som
trycks upp till första sökträffsidan. Är det så?

Torbjörn Sassersson: Ja, eftersom inte Google i sig själv skapar en rättvis bild måste ORM användas i vissa fall.

Det är knappast gratis. Vad kostar det?

Torbjörn Sassersson: Jag har sett siffror från 25,000 kr och uppåt. Siffran kan säkert stiga till flera 100,000 kr om skyddet ska tillämpas över en längre period.

Vem har råd med det?

Torbjörn Sassersson: Företag och politiker i högre positioner har råd. De slipper ju själva personligen att betala.

Enskilda personer då?
Hur ska de få hjälp?

Torbjörn Sassersson: Om de inte kan eller vill betala måste de söka hjälp inom sina vänkretsar. Om du t ex är en arbetssökande enskild person fråga dig om du har råd att förlora lön månad efter månad bara för att någon skrivit ”skit” om dig på webben. En konsultkostnad på 25,000 kr är inte mycket pengar om du på tre månader missar lön på 75,000 kr.

Du menar att en nätmobb kan elimineras
eller motarbetas av sitt eget offer som
samarbetar med sina vänner i sin tur?

Torbjörn Sassersson: Ja, det finns smarta sätt som den drabbade kan iscensätta. Till exempel kan flera drabbade personer hjälpa varandra och då är ”force morale” hög. Alla vet ju hur det är. De får passa sig för att attackera nätmobben för det leder bara till ännu mer konflikt och offret eller offren kan till och med framstå som konfliktbenägna trots att de egentligen agerar i rent självförsvar.

Det låter besvärligt.
Har du egen erfarenhet?

Torbjörn Sassersson: Absolut. Jag har själv drabbats och även hjälpt utsatta personer som råkat ut för nätmobbar. Det bästa är att agera helt inkognito.

Kan du bli mer specifik?

Torbjörn Sassersson: Nej.

Finns det andra sätt för ett nätmobbsoffer
att få upprättelse?

Torbjörn Sassersson: Ja, den drabbade kan till exempel skriva en nätartikel på Sourze eller i Newsmill. Dessa två nättidningar utgör bra plattformar för dementier eller svar på tal, men åter igen, det är viktigt att inte väcka mer ont blod genom att skriva för utpekande. Det svåraste av allt kan vara att inte besvara ett angrepp alls.

Inte besvara alls, hur kan det vara
lösningen på en nätmobb?

Torbjörn Sassersson: Människor älskar tyvärr skandaler och konflikter mellan personer. Dessa drar omedelbart till sig uppmärksamhet och alla vill lägga in sin åsikt i striden. Om nu inte ett svar eller ett försvar publiceras på webben dras omedelbart uppmärksamheten till någon annan konflikt istället. Så frånvaron av försvar eller attack kan vara bästa försvar. Angreppet som offret är utsatt för faller in i ett tomrum och glöms bort.

Det var smart.
Kan du ge något exempel?

Torbjörn Sassersson: Jag tror det var den kinesiska krigsherren Sun Tzu som sa något i stil med att om du väntar tillräckligt länge kommer en dag din fiendes lik att flyta förbi i floden.

Eller flyta förbi på en dataskärm kanske?

Torbjörn Sassersson: Ja, kanske det.

Har du eller ditt företag dåligt rykte på webben?

Har ditt företag drabbats av dåligt rykte på webben? Då är det är bättre att tala sanning anser 10,000 bloggare som tittar på

Att drabbas av ett dåligt rykte på nätet kan få katastrofala konsekvenser för enskilda individer och hela företag. Det har förkommit att företag fått byta bransch, att produkter läggs ner och att chefer i organisationer tvingats avgå. Idag sprids på nolltid både bra och dåliga rykten när människor blir allt mer benägna att läsa nyheter på webben snarare än i papperstidningar.

Text och bild: Torbjörn Sassersson, 2010-04-30
Bilden består av foto från Crestock, en redigerad skärmdump av SvD.se innehållande ett foto taget av Efrem Likatsky/AP.

Duktiga skribenter som skriver inom ramen för sociala medier får allt mer genomslagskraft än det tryckta ordet författat av etablerade journalister. Med denna utveckling följer även en laglöshet då ordinarie regler inte alltid tillämpas för det som skrivs på webben. En anonym och populär bloggare kan publicera information eller desinformation som kan initiera en häxprocess som leder till att ett företag förlorar miljonintäkter eller att en person får ett dåligt rykte. Vad ett företag med ledning och anställda byggt upp under flera år kan skadas av en mobb på nätet inom loppet av några få dagar.

Svenskarnas favoritsökmotor Google bidrar kraftfullt till att projicera ut den ”image” som för dagen är den populära bild som sociala medier ger utlopp för. Google indexerar nämligen mycket snabbt de negativa skriverierna i bloggosfären. Så kallad sökmotoroptimering, ett begrepp som kommer från termen, Search Engine Optimization (SEO), handlar därför främst om att få negativa skriverier att hamna på sidan två eller längre ner. Endast 90% av surfarna på nätet bryr sig om att klicka på länkar annat än på första sökträffsidan i Google.

Sociala media tillfredsställer allmänhetens behov av att veta och att döma

De sociala mediernas framgång beror på flera orsaker. Det finns ett stort behov av att göra sig hörd i flödet av det vanliga massmedieinnehållet och de stora nyhetsbyråernas tillflöden av nyheter som handplockas av redaktionerna. Nu kan däremot vem som helst publicera, men det har inte alltid varit så.

Under åren 1999-2002, när bloggen introducerades, drev jag ett mindre mediebolag Smarta Hem Media med 4-5 anställda som var fokuserat på den då heta branschen och marknaden för intelligenta hus. En av våra intäkter bestod i att sälja omvärldsbevakning till företag. Vi köpte in pressklipp från Observer (numera Cision) om vad media publicerat inom ämnesområdet. Vi noterade snabbt att de två största dagstidningarna DN och SvD ofta endast översatte nyheter från nyhetsbyråerna Reuters, AP och TT. Ibland skrev DN och SvD artiklar baserade på artiklar från BBC.

Sammantaget skrev de stora tidningarna väldigt få egna artiklar. Istället var det mycket översättning och ”copy-paste”. I nästa steg i nyhetsspridningen i landet kunde vi se att de små landsortstidningarna i sin tur ofta skrev av vad de stora tidningarna just ”kopierat”. De saknades tydligen resurser för journalisterna att göra egen research. Det här betyder att ett fåtal redaktörer på DN och SvD kunde styra vilka nyheter och vilken information som i slutänden nådde fram till svenska folket. Insikten var naturligtvis skrämmande. Snarare än att en konspiration styr allt vad folk ska få veta handlar det om att en kombination av filtrering, ignorans och bristande resurser styr vad som kommer ut ur textkranen hemma hos folk.

Detta nyhetsbyrå- och redaktionsstyrda medielandskap har sedan några år utsatts för en accelererande jordbävning som kallas sociala media, en störtflod av både skrivglädje och laglöshet. Det betyder att människor idag får reda på mycket mer korrekt information genom att läsa varandras bloggar, men de blir även mer exponerade för felaktig information och ogrundade rykten.

Den slutsats jag drar är att det tidigare toppstyrda medielandskapet bestod främst av dagstidningar som publicerade politiskt och kommersiellt korrekt information, men saknade väsentlig information som inte uppmuntrades av politiker och som inte gillades av företagsvärlden. Kvällspressen sysslade då precis som nu mest med skandaler och skvaller. Dagens informationslandskap är starkt influerat av sociala media som tillhandahåller snabbare och mer information som ligger bortom politikernas och företagsvärldens kontroll. Sociala media realiserar en slags dömande direktdemokrati, utgör en skeptisk kraft mot företagsvärlden samtidigt som den sprider insatt sakkunskap och lika mycket skräp.

Det negativa har större dragningskraft än det positiva

Ett rykte som via sociala media avslöjar en dålig produkt på marknaden är av godo för konsumentledet, men kommer att betraktas av företaget bakom produkten som ett illvilligt rykte. En efterföljande rykteshantering som av det berörda företaget presenteras som sanning riskerar av sociala media att betraktas som en misstänkt lögn. I den striden vinner sociala media eftersom de negativa men korrekta ryktena har mycket större attraktionskraft än det som är tråkigt överslätande och positivt tillrättalagt.

Det här innebär en stor utmaning för företagen och de konsulter som arbetar med rykteshantering på nätet. Ska de tala sanning eller täcka över den? Skandalerna är mycket mer intressanta att läsa om än det som är sant. Det som är sant uppfattas nästan som tråkigt men ändå finns förmodligen i de flesta fall ingen annan utväg för företag och individer som gjort bort sig än att erkänna. Det kan förslagsvis handla om att den drabbade parten måste skriva det sista kapitlet i en skandal genom att göra erkännandet till den slutgiltiga nyheten.

Min gissning är att sociala media allt mer tvingar fram en ökad transparens i företagens och politikernas kommunikation gentemot konsumenterna och väljare. Det har blir svårare att ljuga om en produkt eller en händelse och alla parter vinner i slutänden på att företagen och politikerna medger sina misstag. Det bör bli den naturliga följden av de sociala mediernas penetrationskraft, den kollektiva skepticismen i bloggosfären och dess avsaknad av tolerans mot ”corporate bullshit” och valfläsk.

Sociala media uppvisar därmed sina paradoxala egenskaper. Den kan sprida både sanning och lögn, samtidigt som den är svårflörtad och inte tål andras ”vita lögner”. Rykteshanteringskonsulter som arbetar för näringslivet och politiker måste sannolikt uppvisa hög grad av praktiserad etik och hög grad av intelligens eftersom de inte kan kontrollera sociala media. Det värsta som kan hända ett företag eller en person inom ”top management” är att bli både dömd och avrättad av 10,000 sociala medieaktivister som unisont ropar: ”köp inte den här produkten!” eller ”tro inte på den här personen!”.

Text: Torbjörn Sassersson

Vill du ha hjälp med rykteshantering på webben. Kontakta mig!

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén