Hatet på nätet kommer som tsunamivågor. Svenska tidningar tvingas anlita rykteshanteringbolag för att redigera efter artiklar om religion, politik, sport och vargjakt. Tidigare var det tidningarnas journalister som skötte modereringen, men numera städas kommentatorsfälten av företag, rykteshanteringskonsulter. Ibland rensas för mycket inlägg bort och läsare klagar då på censur.

näthatet hanteras

Näthatet hanteras

Jag är förvånad över hur snabbt det har gått. Det finns uppenbarligen ett behov av oss, inte minst eftersom vi har kunnat erbjuda tjänsten till en bra kostnad, säger Klas Karlsson, vd för ett företag i Varberg som hanterar näthat.

Vi får in flera tusen kommentarer per dag och det är klart att vi ibland tar bort inlägg som borde ha fått vara kvar. Det är trots allt personer som sitter här och bedömer, säger Klas Karlsson till DN.

Hanteringen av kommentarer i nättidningar följer olika policys, här är några:

  • Förhandsmoderering av personal innan kommentarer publiceras. Utgivaren blir skyldig om brott av typen förtal begås. Tex om ett hatinlägg råkar passera granskningen och publiceras blir tidningen ansvarig för brottet.
  • Efterhandsmoderering, dvs kommentarer publiceras direkt av läsare och granskas efteråt. Då lyder utgivaren under ”Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor” och den som postar blir ansvarig medan utgivaren klarar sig.
  • Registrering av läsare innan de kan kommentera. Det är en effektiv metod mot näthatare. Ingen kan vara anonym. Utgivaren kan då t ex dokumentera IP-nummer på näthataren.
  • Ta bort möjligheten att kommentera helt.

Flera tidningar har valt en kombinerad version. Expressen sköter med vissa undantag modereringen i efterhand med hjälp av ett externt företag, de använder registrering och väljer bort kommentatorsfält på en del artiklar. DN.se gör samma sak, men registrerar än så länge inte, skriver DN.


Relaterat

DN: Företag i Varberg anlitas för att städa bland kommentarerna

DN: Så hanterar svenska tidningar näthatet